Michail Menzbir
| Michail Menzbir | |
 | |
| Född | 23 oktober 1855 (g.s.)[1] Tula[2][3] |
|---|---|
| Död | 10 oktober 1935[4][1] (79 år) Moskva[2] |
| Begravd | Vvedenskojekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetunionen och Sovjetryssland |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetets fakultet för fysik och matematik  |
| Sysselsättning | Ornitolog, zoolog, universitetslärare, zoologisk samlare[5] |
| Befattning | |
| Rektor vid Moskvauniversitetet (1917–1919) | |
| Arbetsgivare | Moskvauniversitetet (1887–1898)[6] Moskvauniversitetet (1898–1911)[6] Moskvauniversitetet (1917–1919)[6] |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, andra klass Alexander III:s minnesmedalj Medalj "Till minne av kejsaren Nicholas IIs kröning" Sankt Vladimirs orden, tredje klass Sankt Stanislausorden, andra klassen Medalj "till minne av huset Romanovs 300-årsdag" | |
| Redigera Wikidata | |
Michail Aleksandrovitj Menzbir (på ryska Михаи́л Алекса́ндрович Ме́нзбир), född 1855, död 1935, var en rysk zoolog, ornitolog och evolutionsbiolog som bland annat populariserade evolutionsteorin.
Menzbir var professor vid Moskvauniversitetet och medlem av Rysslands Vetenskapsakademi, Zoological Society of London och American Ornithologists' Union. Han grundade Rysslands första ornitologiska organisation.
Menzbiermurmeldjur har uppkallats efter Menzbir.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Памяти академика Михаила Александровича Мензбира, Nauka, 1937, s. 3.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мензбир Михаил Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Памяти академика Михаила Александровича Мензбира, Nauka, 1937, s. 15.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мензбир Михаил Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, bionomia.net , läst: 2 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] The A.L. Shanyavsky Moscow City People’s University: at the Beginning of Experimental Biology, vol. 9, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 57-78.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Encyklopedia PWN, Tom 2, Warszawa 1991, s. 470.
|